Insikter
Ligger på hotellsängen inför sista natten och begrundar vad som varit en mycket intressant vecka. Kanske en av de mest intressanta såhär långt i livet. Man kan säga att det har varit lite av en ögonöppnare. Jag inser nu ännu tydligare vad jag gillar och uppskattar med att leva. Men jag tar det från början.
Jag har under denna vecka varit på jobb i Kanada. Besökt kontoret i Ottawa och hållit kurs. Lärt ut om vad jag arbetar med eftersom den kunskapen saknas här. Var lite nervös före. Ja faktiskt mer nervös än jag var inför styrkelyftstävlingen för en vecka sedan. Att prestera är alltid klurigt, man sätter ofta mycket egen press på sig själv. Man vill göra bra ifrån sig och klara av saker men när det handlar om att ha allt fokus riktat på sig, som det är när man presenterar något, handlar det även om att inte göra bort sig, eller snarare rädslan för att göra det. När det som för mig är en ganska ovan situation skapar det mer ängslighet. En oro som trots allt visade sig vara obefogad.
Det gick faktiskt över all förväntan. Jag riktigt njöt av situationen. Jag har alltid vetat att jag är duktig på att ta in information, processa den och lära mig saker snabbt, men att också kunna förmedla information är ett område som jag känt mig mer tveksam över. Det verkar dock som något jag blivit bättre på. Nu kändes det närmast härligt att stå där framme och försöka förklara hur saker och ting hängde samman. Kanske kom detta delvis som ett resultat av att jag kände mig djupt förankrad i ämnet men jag tror även det kommer ur att jag växt mycket som människa senaste åren. Och därigenom mer säker i mig själv. Allt blir allt lättare med en sådan bas. Med ökad självsäkerhet känns det som tveksamheter över situationer och beteenden suddas ut mer och mer. De begränsningar man har på sig själv försvinner. Men det är egentligen insikten om att man går framåt som skapar den bästa känslan. Att man kan nå nya nivåer. Just detta gör mig ännu mer inspirerad att resa till Kina och hamna i en ny roll där. Då kommer man sättas i fler nya situationer och utvecklas ännu mer.
Men min kanske största insikt kom från det övriga jobb som vi gjort under veckan. Det har varit många möten där vi diskuterat framtiden. Att diskutera, påverka och råda i beslut som är viktiga känns fascinerande. Jag gillar normalt sett att diskutera allvarliga frågor men när diskutionerna verkligen har betydelse når man upp till en ny nivå. Det har känts som jag varit i mitt rätta element och det förefaller uppenbart att detta är något jag under mitt fortsatta yrkesverksamma liv kommer jobba mer med.
Oj nu nickade jag till, ögonen vill visst inte riktigt vara med längre. Klockan är bara tio men denna vecka känns som den sugit musten ur en utan jämförelse. Intensiva och långa dagar, mycket jobb från morgon till kväll. Det är verkligen tur att man är morgonpigg. Har stigit upp fem varje morgon och tränat på hotellgymmet. Så illa tvunget då kvällarna har varit uppbokade för andra aktiviteter och jag har däckat i sängen direkt efteråt. Men det ska sägas att jag verkligen gillar detta. Att jobba mycket med något som känns meningsfullt och man är inspirerad av, det berikar livet. Ja egentligen skulle jag kunna jobba hur mycket som helst i perioder som dessa. Det finns inte så många andra sysslor att företa sig som jag känner är värda att prioritera högre. Kanske håller det inte för alltid, men så länge man har denna känsla är det nog bara att tacka och ta emot och njuta så länge det varar.
Imorgon blir det lite sovmorgon, siktar på att träna först vid sextiden... ;) Klockan åtta har vi bestämt oss för att ta en långpromenad och titta på några av de fascinerande byggnader som Ottawa har att erbjuda. Som sagt sista dagen här så vi ska också försöka hinna besöka konstmuseumet och parlamentet. Verkar bli en fin dag vädermässigt, inte så kyligt som det varit tidigare under veckan, och säkerligen en bra avslutning.
Måste säga att det varit en minnesväckande tid här. Det var bara tre år sedan jag bodde i Kanada men jag har redan glömt bort så mycket. Många saker som jag skulle kunna skriva om men jag avslutar detta inlägg med en rolig anekdot om Kanada som jag var med om på lunchen idag. Vi var ett gäng svenskar och kanadensare som begav oss till en restaurang längre bort (Förresten lustigt hur kanadansare definierar avstånd helt annorlunda än oss svenskar, de tyckte nämligen detta avstånd var kort!? Jag kan säga att restaurangen låg mycket längre bort än någon från Sverige i sin vildaste fantasi skulle få för sig att åka till på en lunch. Speciellt då det fanns många restauranger som ligger mycket närmare. Maten var dock god så klaga ska man ju inte.). Hursomhelst utanför restaurangen lade jag märke till följande skylt som jag kände mig manad att fotografera. Den var så humoristiskt uttrycksfull. Om någonsin måste ju detta vara ett mått av övertydlighet. Det var åtminstone något vi skämtade om påväg in för att fylla upp magarna.
Döm om min förvåning när jag sedan möts av detta när vi kommer ut igen...
Det gick inte annat än att skratta åt spektaklet. Tydligen kan man inte vara övertydlig nog här i Kanada! ;)