Krassliga skriverier
Ligger hemma i feber och fick plötsligt för mig att skriva igen. Det var nu länge sedan jag gjorde det här. Jag vet inte vad som hände riktigt men lusten att skriva försvann. Eller jag vet vilka händelserna var men jag vet inte varför dessa resulterade i en förlorad inspiration. Kanske var det upplevelser som gjorde att man kom in i ett nytt skeende av livet. Liksom allt annat går väl även intressen och motivation i perioder.
Att jag inte har skrivit är dock inte helt sant. Jag har skrivit en hel del, men bara för mig själv. Likt en dagbok har jag dokumenterat händelser från året och tankar kring dessa. Skrifter för privata att dela med sig av men som onekligen frambringat en skön känsla att få ner. Att skriva kan vara ett sätt att ge utlopp för känslor och skapa en distans till dessa.
Tiden för avresa till fjärran land närmar sig med stormsteg och jag misstänker att det kommer bli mer skrivande då. Nej jag vet att det kommer bli det. Massor av nya intryck att kontemplera. Jag kommer onekligen även att ha tiden för detta. Som jag sagt förut, det blir en tid för sig själv att tänka och begrunda livet. En tid jag ser fram emot. Jag började dock idag ifrågasätta om den blir för kort? Återvänder hem till Sverige redan i mitten av sommaren. Tror tiden dit kommer gå snabbt och vad händer sedan? Jobbet och livet har känts så bra när man har haft detta att se fram emot. Jag befarar att det kommer kännas väldigt tomt när man kommer hem. Eller så blir det tvärtom en skön känsla. Det kommer säkerligen finnas mycket upplevelser att smälta och samla sig ifrån. Onödiga tankar hursomhelst, det får man tackla då, nu ska här levas!
Började titta på bilder från året som passerat idag. Bara skummade igenom allt. Tänkte att jag ska sätta ihop ett album. Välja ut de mest minnesvärda ögonblicken. Det blir svårt för det är så många. Oj vad otroligt mycket som hinner hända på ett år! Tiden går snabbt men ändå lyckas man uppleva mer än man på förhand trodde var möjligt. Nu är det snart nyårsafton. Jag brukar alltid ställa mig vid tolvslaget, titta på fyrverkerierna och tänka tillbaka på året som gått. Var stod jag för ett år sedan? Vad hade jag då för planer och förväntningar? Det vill sig alltid att man är på en ny plats, med nya minnen och nya tankar. Jag skulle påstå att man aldrig är där man trodde man skulle vara, så har det åtminstone varit för mig så länge jag kan minnas. Och det är väl inte
konstigt, om man bara ser på detta året så har det funnits så många val som kunde lett till helt andra situationer. Jag har för längesedan gett upp tanken att försöka planera framtiden. Åtminstone något vidare långt in i denna. När jag tänker efter så planerar jag nog som högst saker för någon månad framåt. Resten låter jag livet och möjligheterna som uppenbarar sig styra. Ärligt talat skulle jag tycka det var tråkigt att på något sånär veta vad som komma skulle. Det hör till tjusningen av livet att det förändras och att man hela tiden får vara med om oväntade saker. Att stampa på för länge på samma plats tror jag aldrig kommer bli något för mig.
Denna förkylning har satt sig hårt. Får nog stanna hemma från jobbet imorgon. Typiskt, nu när uppladdningen inför SM påbörjats och kroppen till stor del verkar ha återhämtat sig från senaste tidens skador. Men bättre sjuk nu än om några veckor! Och bara en vecka kvar till jul, då finns det tid för sinnesro och återhämtning. Det ska bli mycket trevligt! :)